S
k
r
i
f
t
Skrift är från början ett försök att återge tal i visuell form.
Bokstäver är tecken som står för ljud. Till exempel:
=
Men det finns ingenting som säger att just en bokstav som ser ut som A ska stå för det ljud som vi förknippar med den.
Här ser du samma namn skrivet med olika alfabet – tecknen ser olika ut, men de står för samma ljud:
Туве
Янссон
Τούβε Γιάνσον
توفي
يانسون
朵貝·楊笙
ᛏᛟᚢᛖ
ᛃᚨᚾᛊᛊᛟᚾ
svenska
ryska
grekiska
arabiska
kinesiska
runskrift
Alla skrivsystem följer inte principen om ett tecken per ljud. I kinesiskan, till exempel, står varje skrivtecken för en ljudkombination – ofta ett helt ord.
朵
貝
楊
笙
duǒ
blomma
bèi
skaldjur
yáng
poppel
shēng
ett instrument
Inte ens i alfabetiska system är det alltid så att en bokstav motsvarar exakt ett ljud. Tänk på hur bokstaven k låter i följande svenska ord:
kaka
kyrka
Helt olika ljud, inte sant?
Och ändå stavas de lika.
(Om man inte är från Pargas.)
Och tänk å andra sidan på sj-ljudet. Det har ingen egen bokstav alls, utan kan bara skrivas med olika bokstavskombinationer.
stjärna sked sjö schack chock genre
Trots att stavningen skiljer sig, låter början av orden likadant. Det är ett tydligt exempel på att det skrivna språket har sina egna regler och följer inte alltid uttalet.
Men varifrån kommer skriftspråket då?
3500 f.Kr.
Skrift uppstod främst som ett sätt att göra språket varaktigt – för att kunna dokumentera antal, lagar och annat man behövde komma ihåg.
De första skrivsystemen var små bilder som föreställde det de betydde, som en slags serieberättelser. Sådana system uppstod i antikens Mesopotamien och Egypten.
Tidiga exempel på skrift från dagens Irak respektive Egypten (3500–3200 f.Kr.).
3500 f.Kr.–200 e.Kr.
De tidiga skrivsystemen visade vad något var, men småningom började bilder användas för du ord lät. Då kunde man skriva också sådant som inte har någon självklar bild, som idéer eller namn. Namnet Björn, till exempel, kunde skrivas med en bild av en björn – inte för att visa djuret utan för att namnet låter likadant. Det kallas en rebus. I Mesopotamien uppstod vad vi kallar kilskrift, som ristades på lertavlor.
700 f.Kr.
Också de egyptiska hieroglyferna utvecklades till förenklade tecken som stod för enskilda ljud istället för hela begrepp. Det här banade väg för det grekiska alfabetet, som senare låg till grund för det latinska alfabet, som än idag används i svenskan och många andra språk.
Egyptiska hieroglyfer
Feniciska alfabetet
Grekiska alfabetet
Latinska alfabetet
1440
På 1400-talet började boktryckarkonsten utvecklas i Europa. Det gjorde det mycket lättare att sprida det skrivna ordet. Då blev det också betydligt fler som lärde sig läsa. Fram till dess hade det bara varit en liten elit som kunnat läsa och skriva.
1880
Skrivkonsten är alltså gammal vid det här laget. Det tog dock länge innan de flesta faktiskt lärde sig skriva. I Finland var det ännu år 1880 bara 12 % av befolkningen som kunde skriva (medan nästan alla visserligen kunde läsa). Det vi idag ser som en självklarhet – att alla barn ska lära sig att skriva – är alltså en ganska ny tanke i historiskt perspektiv.
Skrift har förändrat världen.
Skrift har flera praktiska fördelar. Den frigör språket från tid och plats – till skillnad från tal behöver kommunikationen inte ske i stunden eller ansikte mot ansikte, utan det vi skriver idag kan någon annan läsa långt senare, på andra sidan jorden.
När vi skriver får vi dessutom tid att tänka efter, formulera oss noggrant, redigera och ändra oss innan vi skickar iväg vår text.
Nackdelen? Vi ser inte hur den som läser reagerar. Skriften saknar kroppsspråk, ögonkontakt, tonfall och miner.
Men skriftens betydelse sträcker sig långt bortom det praktiska. Den har omformat hela vår tanke- och kunskapsvärld.
1 Spara kunskap
Med skrift kan vi lagra information, kunskap och erfarenheter. Då kan till exempel framtida generationer ta del av vad andra redan har upptäckt – utan att behöva börja om från början.
2 Tänka logiskt
Skrift gör det lättare att se helheter och hantera stora mängder information. Till exempel komplicerade mattetal skulle vara omöjliga att lösa utan att skriva ner dem. När man formulerar sina tankar i skrift, kan man ta ett steg tillbaka och se på dem utifrån. Då kan man börja ifrågasätta sin syn på verkligheten och sina antaganden. Så här föds logik och vetenskap.
3 Tänka självständigt
Eftersom skrift stödjer strukturerat tänkande, gör den det också lättare att utveckla egna idéer. I samtal påverkas vi lätt av andras reaktioner – vi kanske tystnar, tvekar eller anpassar oss till gruppen. När man skriver får man tänka i fred, vilket gör det lättare att hålla fast vid tankar som går emot strömmen – och tänka själv.
4 Kommunicera med stora grupper
Skrift gör det möjligt att sprida budskap till många människor samtidigt. Det kan handla om idéer, lagar eller instruktioner – som till exempel myndigheternas råd under en pandemi. Men samma kraft kan också användas till propaganda, inte minst under krig och diktaturer.
5 Skriva historia
Att sprida ett budskap från person till person är inte bara opraktiskt, det är också opålitligt. När en berättelse passerar många munnar, förändras det ofta över tid – det sker en slags trasiga telefonen-effekt. Skriften gör det möjligt att granska vad som faktiskt sagts eller hänt. Därför har skrift förändrat hur vi minns och förstår det förflutna.
